En tänkbar specialitet.

Igår hade vi föreläsningar om olika slags behandlingar inom läkaryrket, till exempel medicinsk behandling, psykologisk behandling och kirurgisk behandling. Givetvis var det verksamma läkare som höll i föreläsningarna. Jag har länge haft en föreställning om att kirurgi som specialitet verkar spännande trots att jag vetat väldigt lite om vad det innebär mer än att man opererar. Under gårdagens föreläsning om kirurgisk behandling var det två stycken kirurger, en man och en kvinna, som berättade om sitt yrke, om vägen dit, om för- och nackdelar och att kombinera kirurgi med familj och ett liv utanför jobbet. Jag blev positivt överraskad och fördomar som att man som kirurg knappt har någon mer patientkontakt än när patienten ligger exponerad på operationsbordet fick jag snabbt revidera. Kirurgen har mycket patientkontakt under hela processen, från beslut om operation till uppföljning av resultatet. Efter gårdagens föreläsning blev jag ännu mer intresserad av kirurgi som specialitet, och hamnar på listan över tänkbara specialiteter. Det ska bli spännande att se hur detta kommer att ändra sig fram och tillbaka under utbildningens gång varefter jag stöter på andra intressanta områden :)

Under gårdagen var det även en känd psykiater och psykoterapeut som berättade om den psykologiska behandlingen. Trots att psykiatri inte har varit något som tilltalat mig gjorde föreläsaren sin berättelse så intressant att jag fick tänka om en smula. Inte så mycket att jag ser psykiatri som min framtida specialitet, men i alla fall så pass mycket att jag tycker psykiatri verkar vara ett spännande område.